Issues in Swedish Economic History (swedish)

(only in swedish)

Levnadsstandard

1) ReallÐ"¶nen. Ingress

FÐ"¶r att kunna undersÐ"¶ka mÐ"¤nniskor levnadsstandard genom tiderna mÐ"Ґste man ha nÐ"Ґgon slags referensram. ReallÐ"¶n Ð"¤r en av de metoder som kan anvÐ"¤ndas och jag har fÐ"¶rsÐ"¶kt Ð"ҐskÐ"ҐdliggÐ"¶ra vad begreppet innebÐ"¤r och hur JÐ"¶rberg anvÐ"¤nt det fÐ"¶r sina slutsatser. Jag tar upp det han anser vara bra med metoden och vilka problem den medfÐ"¶r.

Sammanfattning

ReallÐ"¶nen Ð"¤r ett mÐ"Ґtt pÐ"Ґ den kÐ"¶pkraft man har. FÐ"¶r att fÐ"Ґ fram reallÐ"¶nen mÐ"Ґste man relatera den till ett index fÐ"¶r att kunna avgÐ"¶ra vad man fÐ"Ґr fÐ"¶r en viss summa pengar vid varje tillfÐ"¤lle under historien. (JÐ"¶rberg, 1987, s 8). Problemet som JÐ"¶rberg pekar pÐ"Ґ Ð"¤r att man idealt mÐ"Ґste kÐ"¤nna till alla delar av en individs budget fÐ"¶r att kunna skapa ett index som fÐ"¶rÐ"¤ndras under tiden. Den stÐ"¶rsta bristen han ser Ð"¤r att vi inte vet andelen av lÐ"¶nen som gick Ð"Ґt fÐ"¶r boendet, vilket var en vÐ"¤sentlig del. DÐ"¤rfÐ"¶r blir man tvingad att basera teorierna pÐ"Ґ i huvudsak livsmedelskostnader. Dessutom mÐ"Ґste man fÐ"¶rsÐ"¶ka konstruera en modell som gÐ"¶r att resultatet kan Ð"¶verfÐ"¶ras pÐ"Ґ andra delar av befolkningen Ð"¤n just bÐ"¶nder.

De fattiga har ofta ansetts som en lÐ"¤mplig grupp att undersÐ"¶ka. De som tjÐ"¤nar sÐ"¤mst ligger ofta pÐ"Ґ en nÐ"Ґgorlunda jÐ"¤mn lÐ"Ґg nivÐ"Ґ och om gruppen som helhet har fÐ"Ґtt en relativ reallÐ"¶neÐ"¶kning Ð"¶ver tid kan detta Ð"Ґterspegla en hÐ"¶jning i levnadsstandarden (JÐ"¶rberg, 1987, s7). MÐ"Ґnga forskare har studerat lÐ"Ґginkomsttagarnas reallÐ"¶nefÐ"¶rÐ"¤ndring i Sverige och fÐ"¶rsÐ"¶kt hitta relativa fÐ"¶rbÐ"¤ttringar eller fÐ"¶rsÐ"¤mringar i den gruppen fÐ"¶r att gÐ"¶ra analyser. Men fÐ"¶r att kunna dra nÐ"Ґgra slutsatser menar JÐ"¶rberg att man ocksÐ"Ґ mÐ"Ґste kÐ"¤nna till hur inkomstfÐ"¶rdelning och fÐ"¶rmÐ"¶genhetsfÐ"¶rdelning ser ut. Han sÐ"¤ger ocksÐ"Ґ att en relativ fÐ"¶rsÐ"¤mring inte behÐ"¶ver betyda en fÐ"¶rsÐ"¤mring i absoluta tal. En annan indikator som JÐ"¶rberg nÐ"¤mner Ð"¤r BNP/capita som, Ð"¤ven om den inte Ð"¤r helt rÐ"¤ttvisande fÐ"¶r individuell vÐ"¤lfÐ"¤rd, kan anvÐ"¤ndas fÐ"¶r att se levnadsstandardens fÐ"¶rÐ"¤ndringar frÐ"Ґn 1860 och framÐ"Ґt. Dessa metoder Ð"¤r fÐ"¶r vissa typer av analyser bra instrument men enligt JÐ"¶rberg behÐ"¶vs andra metoder fÐ"¶r att fÐ"Ґ en helhetsbild av levnadsstandarden dÐ"Ґ reallÐ"¶nen inte sÐ"¤ger nÐ"Ґgot om standarden pÐ"Ґ livsmedel, dom sociala fÐ"¶rhÐ"Ґllandena, fritiden eller utbildningsnivÐ"Ґ.

"Jag tror mig ha visat att markegÐ"Ґngstaxan Ð"¤r tillrÐ"¤ckligt realistisk fÐ"¶r att Ð"Ґterge de verkliga fÐ"¶rÐ"¤ndringarna i priser och nominallÐ"¶ner under perioden. JÐ"¤mfÐ"¶relser med annat material har i stort sett konfirmerat att sÐ"Ґ Ð"¤r fallet".

(JÐ"¶rberg, 1987, s 9)

Trots att markegÐ"Ґngstaxorna, som endast baseras pÐ"Ґ uppgifter om dagslÐ"¶nen, inte sÐ"¤ger nÐ"Ґgot om Ð"Ґrsinkomsten, naturafÐ"¶rmÐ"Ґner, regionala skillnader eller fÐ"¶rsÐ"¶rjningsbidrag frÐ"Ґn Ð"¶vriga familjemedlemmar anser JÐ"¶rberg alltsÐ"Ґ att han hittat en nÐ"Ґgorlunda korrekt modell fÐ"¶r att undersÐ"¶ka lÐ"¶ne- och prisfÐ"¶rÐ"¤ndringar. JÐ"¶rberg menar ocksÐ"Ґ att avsaknaden av potatispriser och bostadskostnader i den modifierade budgeten frÐ"Ґn Danvikens hopital kan ha en betydelse fÐ"¶r totalbudgeten, men drar slutsatsen att de inte spelat nÐ"Ґgon avgÐ"¶rande roll fÐ"¶r fÐ"¶rloppet. Han medger att eftersom den Ð"Ґrliga budgeten Ð"¤r stabil blir variationerna frÐ"Ґn Ð"Ґr till Ð"Ґr antagligen stÐ"¶rre Ð"¤n i verkligheten, dÐ"Ґ missvÐ"¤xt resulterade i kraftiga stegringar av priset pÐ"Ґ spannmÐ"Ґl och andra bristprodukter. Det som Ð"¤ndÐ"Ґ gÐ"¶r indexet pÐ"Ґlitligt Ð"¤r att befolkningen troligen gÐ"Ґr Ð"¶ver till andra produkter som fÐ"¶r tillfÐ"¤llet Ð"¤r billigare men som inte nÐ"¶dvÐ"¤ndigtvis har samma energiinnehÐ"Ґll. Denna flexibilitet hos konsumenterna ger stadga Ð"Ґt tiotalindexet men kanske en fÐ"¶rsÐ"¤mrad levnadsstandard menar JÐ"¶rberg.

Diskussion

Precis som JÐ"¶rberg sÐ"¤ger innebÐ"¤r de regionala lÐ"¶neskillnaderna ett problem nÐ"¤r man ska bedÐ"¶ma reallÐ"¶nen. Eftersom det i olika delar av landet krÐ"¤vs olika mycket arbetstid fÐ"¶r att tjÐ"¤na ihop pengar till exempelvis en lika stor pÐ"Ґse med potatisar. Jag kan tÐ"¤nka mig att om man viktar faktaunderlaget frÐ"Ґn olika omrÐ"Ґden sÐ"Ґ att de befolkningstÐ"¤ta distriken fÐ"Ґr en mindre andel av statistiken medan mindre folkrika omrÐ"Ґden fÐ"Ґr en stÐ"¶rre andel skulle man kunna gÐ"¶ra ett mer rÐ"¤ttvisande landsomfattande index. DÐ"Ґ skulle inte befolkningsrika omrÐ"Ґden ge lika stort utslag i statistiken. Hur JÐ"¶rberg gjort nÐ"¤r han sammanstÐ"¤llt underlaget frÐ"Ґn olika omrÐ"Ґden vet jag inte riktigt men en sÐ"Ґdan analys kan ge en rÐ"¤ttvisare bild av Sverige som befolkningsomrÐ"Ґde under perioden och inte som nu med huvudvikt pÐ"Ґ befolkningsrika omrÐ"Ґden. Det har